okategoriserad

En modern sexualmoral

rund galax

Sexuell frigörelse har varit en viktig del i omvandlingen av romantiska relationer och familjebildande under 1900-talet. Tankar om rätten till sin egen kropp och rätten att uttrycka sina egna begär har varit betydande inslag i den process som har lett fram till dagens föreställningar och levnadssätt. Men den moderna utvecklingen har inte följt en helt enkel väg och den kroppsliga integriteten är inte en alls lika självklar del av utvecklingen som många vill tro. Snarare tycks det som att Freud har en poäng i att vi vacklar i en ambivalent rörelse mellan begär och ånger, njutning och hat. Och någonstans där i våra visioner om sexuell och politisk frihet skymtar en besvärlig relation till övergrepp. 

När den svenska lagen reviderades helt 1734 ledde inte detta till några stora nyheter. Den nya lagen satte istället huvudsakligen ord på den rättspraxis som hade växt fram under perioden innan. Samlag mellan en vuxen man och en minderårig flicka betraktades därför av lagen som våldtäkt, oavsett om flickan hade gjort motstånd eller inte. Ett barn kunde inte förväntas agera på samma sätt som en vuxen. Men i sin avhandling Kvinnofrid tar Karin Hassan Jansson upp ett par fall som visar att en förändring ändå var på gång i den rättsliga och samhälleliga synen på sexuella övergrepp. 1774 dömde Stockholms rådhusrätt två sjuttonåringar till döden för våldtäkt av en sjuårig flicka. Hovrätten höll inte med om brottets allvar. Sjuåringen var nämligen känd för att “förut låtit sig till lösaktighet bruka” vilket hade fått pojkarna att tänka att det var fritt fram. Därför ansåg hovrätten att straffet skulle mildras, något som justitierådet fick ta ställning till. Justitierådet hade i sin tur ytterligare en anmärkning att tillfoga. Varför hade inte hovrätten påtalat att även sjuåringen borde straffas?

Gustav III var visserligen ingen vän av politisk frihet eller demokrati, men agerade däremot under sin tid på tronen 1771-1792 för ett liberaliserande av svensk straffrätt. Dödsstraffet blev därmed mindre vanligt och användningen av tortyr under förhör förbjöds. När kungen anlände till mötet där de två sjuttonåringarnas våldtäkt av sjuåringen diskuterades ansåg han att sänkningen av straffet som hovrätt och justitieråd föreslagit var otillräckliga. Och sjuåringen som ju trots allt var benägen till vanart måste naturligtvis också få känna konsekvenserna. En ny, modern syn på en sjuårig flicka som sexuellt subjekt gjorde det möjligt för kungen att ignorera lagen som sa att ett samlag med en minderårig flicka var våldtäkt, oavsett om hon gjort motstånd eller inte. Händelsen visar inte på en gammal obehaglig spillra av en mer våldsam tid, utan på en viktig aspekt i den moderna synen på sexualitet. Tidigare hade en sjuårig flickas sexuella vilja inte kunnat få en så framträdande roll.

I The Sexual Contract belyser Carole Pateman en annan koppling mellan kön, makt och sexualitet i det moderna samhället. Boken är huvudsakligen en analys av den tidiga kontraktarianismens syn på äktenskapskontrakt och könsmakt. Synen på samhället som baserat på kontrakt har haft stort inflytande och bland de tidiga kontraktsfilosoferna har Thomas Hobbes och John Locke varit särskilt viktiga för den moderna liberalismens utveckling. De argumenterade mot den äldre uppfattningen att faderns och kungens makt fungerade enligt samma princip. Eftersom alla i grunden var jämlika kunde makt att styra bara accepteras om de som blev styrda gav sitt samtycke och det var därför viktigt att inte lägga makten rakt i faderns händer bara för att han var far. Men trots denna universella jämlikhet ansågs inte kvinnor vara fullvärdiga medborgare och var därför automatiskt underordnade inom familjesfären.

Det är med hjälp av Freud som Carole Pateman slutligen ger sig på att fylla i luckorna som de tidiga kontraktarianisterna lämnat i sina skapelsemyter. Precis som de tidigare hade gjort skrev också Freud ett par hypotetiska texter om samhällets och civilisationens uppkomst, men nu med den moderna antropologin till hjälp. I begynnelsen vände sig sönerna mot fadern och dödade honom, åt till och med upp honom, spekulerar psykoanalytikern. Han tog ju alla kvinnor för sig själv. För Freud är det här en tankefigur, inte en helt och hållet verklig historia, men det är ändå en figur som har konkret betydelse för historiens utveckling. Efter mordet på fadern, som ju skedde i urtiden, i mänsklighetens begynnelse, kände sönerna skuld och viss förvirring. Hur skulle nu samhället ordnas för att garantera att alla söner fick det de ville och samtidigt slapp bli mördade så som fadern hade blivit? Lösningen var (förutom förbudet mot att döda pappor) naturligtvis förbudet mot incest – istället för mamma (eller syrran) så skulle varje son få någon annans syster som skulle bli någon annans mamma. Så uppstod, enligt Freud, moralen.

Själva moralens grundval finns för Freud i den ambivalenta känslan gentemot fadern – vacklandet mellan impulsen att dyrka och impulsen att döda honom, mellan kärlek och hat. Uttryckt på ett annat sätt beskriver Freud civilisationen som grundad på sonens kamp med sin längtan efter att döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud gör därmed kontraktsideologernas politiska konflikt till ett familjedrama, där den lilla sonen avundas pappas rätt till mamma men i slutändan måste nöja sig med att få en annan kvinna. På så sätt blir två av kontraktualisternas centrala åsikter om könsmakt till naturliga och självskrivna delar av både familjelivet och den civiliserade kulturen. Ingen får all makt i samhället bara för att han är far och ändå är alla (lyckat heterosexuella) mäns öde att bli den totala maktgestalten för sina barn (som sedan måste brottas med detta problem).

Enligt den gamla, patriarkala tankemodellen fungerade härskarens och faderns makt enligt samma princip. Det samhälle som Freud beskriver, och som kontraktsideologerna motiverar, förkastar faderns totala rätt. Den nya politiska strukturen kretsar istället kring hela brödraskarans klart avgränsade fri- och rättigheter. Patriarkatet blir till ett brödravälde. Därmed är den Freudianska fadern inte längre patriark på det gamla sättet utan snarare arketypen för den borgerliga medborgaren. Men Patemans analys pekar här ut en sexrätt som ligger dold och inbakad i de andra, till synes frihetliga, tankarna om att makt ska baseras på samtycke. En rätt som i Sverige fick sitt mest öppna uttryck i att det först 1965 blev olagligt för en man att våldta sin hustru. (Även om lagens definition av brottet då ännu krävde att förövaren var man och offret var kvinna.)

Patemans analys kretsar kring äktenskapskontraktet och hur kontraktsbaserad ideologi anser alla likvärdiga, samtidigt som en underförstådd könsmaktsordning bakas in och göms i överenskommelsen. I den moderna ordningen är det inte positionen som fader utan positionen som en av bröderna som leder till rättigheter över kvinnor. Innan kärnfamiljens fader har makten över barnen har han redan rättigheter över sin hustru. Den struktur en sådan kritik vänder sig mot är uppenbart heterosexuell och därmed innebär en könsneutral äktenskapsbalk att ett verkligt paradigmskifte har skett. Vi har på tankesmedjan Raljera tidigare argumenterat för att den könsneutrala äktenskapsbalken markerar den romantiska, och individualistiskt sexuella, kärlekens juridiska seger över den tidigare ordningen. Det är inte längre den gamla goda familjeideologin som står i centrum för lagens syn på äktenskapet utan den romantiska kärleken med sin individualism och moderna sexuella subjektivitet.

Samtidigt som äktenskapskontraktets ramar har förändrats finns det gott om heteromän som fortfarande tänker och agerar på ett sätt som speglar föreställningar om mäns rätt till kvinnors kroppar. En genomgående analys av samhället måste alltså förstå ganska olika fenomen. Om vi är uppmärksamma på de strukturer Freud försöker normalisera med sina teorier, kanske vi kan komma en bit på vägen. Fadern i Freuds berättelse är ju inte bara far utan också den politiska förebilden och symbolen för medborgarskap. Och med handen på hjärtat är det ändå den manliga medborgarens sexualitet som står modell för hela den sexuella frigörelsetanke som blivit så självklar idag. Både när det handlar om sexuell kreativitet och hävdandet av sin egen integritet.

Drömmen om sexuell frigörelse utgår från en särskild sexuell subjektivitet, en individuell utgångspunkt och kärna av begär. Just tanken om den typen av subjektivitet gjorde det möjligt för Gustav III att besluta att en lösaktig sjuåring borde straffas för sin otuktighet, trots att lagen ansåg att det rörde sig om våldtäkt. Det är här som Freud tränger sig på genom att helt enkelt ha en poäng. För enligt Freud är sexualiteten ett slags ambivalent vinglande mellan ett bejakande och ett förkastande, beundran och avsky. Förkastandet av lössläppt – eller bara äcklig – sexualitet är därmed en del av samma struktur som lyfter fram annan sexualitet som sund och kreativ. Samtidigt är också våldsamma och tvingande begär (som kommer fram i manlig sexrätt) tätt knutna till den friska och fria sexualiteten. De bygger i grunden på samma ideal.

Enligt psykoanalysen börjar ambivalensen redan med de incestuösa begären i relationen mellan barn och föräldrar. Ska det lilla barnet hata eller älska, känna svartsjuka eller beundran? Det är den här kärnan av ambivalenta och incestuösa begär som plötsligt är svårare att avvisa än själva den manliga sexrätt som Pateman urskiljer i sin analys. Vi skulle kunna säga att de ambivalenta begären är ett mer grundläggande kulturellt drag än själva sexrätten och därför kan de bidra till helt olika livsmönster, som på ytan tycks stå i motsättning till varandra.

I Freuds teori var det genom incestförbudet som moralen uppstod och om resonemanget nu har en poäng så kan det vara viktigt att fundera över dagens incestmoral. Det finns i praktiken två former av incestförbud, å ena sidan ett förbud mot inavel och å andra sidan ett skydd mot övergrepp av vårdnadshavare. Vad som är viktigt att påpeka är att båda synsätten är ganska nya. Det var till exempel först genom en statlig utredning publicerad 1935 som svenska lagstiftare uppmärksammade att merparten av den faktiska incesten handlade om sexuella övergrepp.

Det ropas ibland idag efter ett utökat förbud mot frivilligt sex mellan familjemedlemmar. Ofta bygger kravet på antagandet om att lagen konstruerats för att skydda mot övergrepp, trots att den tanken inte funnits ens i hundra år. Samtidigt har till och med många historiker, precis som Freud, svårt att förstå att vår nutida syn på incest inte alls är en konstant självklarhet utan något som varierat med tid och plats. Det råder viss förvirring kring lagarnas ursprung och syften. Varför finns förbuden egentligen? Höga röster och grumliga tankar, vad speglar dessa uppfattningar om incest som idag så ofta tas för självklara? Det är det vi ska se närmare på i ytterligare två artiklar.

Tofft arbetar på Tankesmedjan Raljera.

Vidare läsning

Kvinnofrid: synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600-1800
Karin Hassan Jansson

The Sexual Contract
Carole Pateman

1 kommentar

  1. Pingback: Tvivel som politisk princip | Tankesmedjan RaljeRA

Kommentarsfunktionen är stängd.