Nyligen publicerat, Tankar om relationer

Skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen

Transparenta maneter i havet

Skönlitteratur fyller många funktioner såsom underhållning, problemlösning, eller igenkänning. Av den skönlitteratur som handlar om relationer är dock den absoluta majoriteten baserad på monogam tvåsamhet. Men vilken skönlitteratur kan någon som lever bortom tvåsamhetsnormen i fria relationer känna igen sig i? Under ett års tid fördjupade sig författaren Bobbi Augustine Sand i frågan, och delar i denna text med sig av sina tankar.

Vi har idag en norm som säger att vi bara ska ha en kärleksrelation åt gången, och den ska vara sexuellt monogam. Normen säger också att om parterna i relationen misslyckas med att upprätthålla detta bör relationen antingen upplösas, eller – om de lyckas bearbeta händelserna – fortsätta, med ett förnyat löfte om att följa reglerna. “Snedsteget” blir förlåtet och kanske bearbetat, men händelsen leder inte till att de inblandade ändrar sin syn på vad en relation är. Allt som utmanar den tvåsamma relationen är enligt detta synsätt potentiella hot, eftersom risken för en upplösning av relationen är stor. Detta skapar en stark konflikt kring all kärlek och sexualitet som går utanför tvåsamhetsnormen.

I skönlitterära berättelser är detta oftast implicit: författaren behöver inte förklara varför ett visst skeende är ett hot mot relationen, utan vi antas förstå det utan förklaringar. Sådana är normer: tysta överenskommelser som vi förväntar oss att alla lever efter. När normer utmanas uppstår oftast konflikter, och konflikter i relationer är förstås tacksamma som teman för skönlitterära texter, eftersom konflikt är grunden till den dramatiska berättelsen. I dramatiska berättelser ingår det också att det ska ske en lösning av konflikten. Här ser jag i de texter jag läst två huvudsakliga riktningar:

  1. Konflikten hanteras och löses inom ramen för normen. Karaktärerna får behålla sin syn på hur relationer fungerar, och det som förändras är framför allt situationen.
  2. Konflikten hanteras och löses utanför normen. Karaktärerna förändrar sin syn på vad relationer är, och kan eventuellt hantera en situation som går utanför normen.

Under ett års tid sökte jag aktivt efter skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen, och i denna text kommer jag att presentera några tankar från min läsning, samt hur böckerna förhåller sig till de två kategorierna. Fullständig lista över lästa böcker finns i slutet av texten. Jag kommer i min text att avslöja handlingen i flera av böckerna, eftersom upplösningen ofta är intressant att analysera. Om du inte vill veta hur en omnämnd bok slutar, råder jag dig att hoppa över det stycket.

“Vi försökte, men det gick inte” – Lösningar inom ramen för normen

Av de tolv böcker jag läst skulle sju kunna hänföras till kategori ett. Trots att berättelsen innehåller någon situation eller konflikt som kan anses normbrytande, sker lösningen av konflikten slutligen inom ramen för normen. I praktiken innebär det att många berättelser slutar i katastrof: Förhållandet som utmanas klarar inte påfrestningen utan spricker. I Simone de Beauvoirs Den inbjudna (utgiven 1943) utmanas Françoises och Pierres relation av den unga, självsvåldiga Xavière som inleder en relation med Pierre. Françoise vill ge Pierre frihet, men hamnar i en inre konflikt som inte finner någon lösning med mindre än att en av parterna i triangeln dör. De Beauvoir för i boken ett filosofiskt resonemang kring medvetanden, och viljan att smälta samman med den älskade, något som leder till att ett ytterligare medvetande utanför det egna och det symbiotiskt sammansmälta inte kan accepteras.

En annan variant av berättelse är att karaktärerna själva försöker utmana normen genom att leva annorlunda, men att det av olika skäl inte lyckas. I vackra och stillsamma Ett hem vid världens ände (1990) av Michael Cunningham lever Jonathan, Bobby och Claire och deras barn ett tag tillsammans som en stjärnfamilj. Bobby har lätt för att älska människor, och hans relation med Jonathan startar redan i tonåren, men efter ett tag kommer de ifrån varandra. Ungefär ett årtionde senare flyttar han in hos Jonathan och hans bästa väninna Claire. Bobby och Claire inleder ett kärleksförhållande och får ett barn ihop. Ett tag försöker hela den lilla familjen leva tillsammans, men i slutet inser Claire att det är de två männen som älskar varandra, och hon tar med sig barnet och lämnar dem.

I andra berättelser inser karaktärerna att det de försökt uppnå genom att utmana idén om sexuell monogami endast varit ett villospår. Så är fallet i Bengt Ohlssons Swing från 2014 där huvudkaraktärerna Hanna och Åke efter att ha gått på swingersklubb och gjort ett partnerbyte kommer fram till att gräset inte var grönare på andra sidan. Vid insikten om hur värdefull den relation de redan har är, i jämförelse med den tillfälliga njutning de kan uppleva med någon annan, kan de lägga dessa begär bakom sig och gå tillbaka till ett liv i trygg tvåsamhet. De stundtals prekära äventyr de ger sig ut på får dem att inse värdet av förhållandet, och de kan leva vidare i relationen utan att behöva utmana den mer. Här drar jag gärna en parallell till Stanley Kubricks sista film Eyes Wide Shut från 1999, som ofta är hågkommen för sina hedonistiskt utlevande sexuella scener. Sällan diskuteras sensmoralen i filmen, som jag skulle vilja sammanfatta som “var rädd om det du har – annars kan någon dö”. Tvåsamhetsnormen har sällan firat sådana triumfer som i slutet på den filmen.

“Ett annat liv är möjligt” – Berättelser där normen utmanas

Den andra kategorin, som jag anser att tre böcker kan härröras till, handlar om att lösningen på berättelsens konflikt ligger i att utmana normen. I Felicias resa av Cannie Möller (1998) flyr Felicia, Arion och pojken Adam på en flotte från Urbs, för att rädda Felicia från fångenskap och hitta ett bättre liv någon annanstans. Felicia och Arion har en speciell relation och ett starkt band mellan sig, på grund av sin gemensamma historia (Felicias resa är den fristående fortsättningen på Felicias ö). Under vägens gång träffar både Felicia och Arion andra personer som de fäster sig vid, och mycket av berättelsen handlar om hur de hanterar sina känslor av svartsjuka, åtrå och ägande, men också av kärlek. Felicias resa är en skildring av en obestämd framtid i en söndertrasad värld, och kanske är det symptomatiskt att det är den enda berättelse av de jag läst som har ett entydigt positivt, flersamt slut. För att kunna skildra ett sådant behöver berättelsen placeras i en värld som inte är den vi känner.

I Vykort från ingenmansland av Aidan Chambers (1999) träffar 17-åriga Jacob i början av boken Ton, en person vars kön han inte kan avgöra. Boken har två parallella berättelser, där den ena skildrar en ung kvinnas liv under kriget, och den andra Jacobs egen utveckling. Dessa berättelser binds slutligen samman. I slutet har Jacob också sin första sexuella relation med Hille – men han kysser också Ton. Daan, som han bor hos, berättar om sin syn på relationer, som kommer att påverka Jacob och ge honom möjligheten att bejaka sina känslor för både Hille och Ton.

Ett sätt att hamna mellan kategorierna är att lösningen på konflikten vare sig är att återgå till tvåsamhetsnormen eller att utmana den. I de berättelserna står huvudkaraktären ofta ensam på slutet, men starkare, och det är upp till läsaren att avgöra vad karaktärens nya insikter kommer att leda till. Det går bara inte av Camilla Jönsson (2013) är en ungdomsbok i vilken jag anar ett normkritiskt förhållningssätt, men där detta inte tar sig direkt uttryck i berättelsens upplösning. Här är det läsaren själv som får avgöra om hen anser det omöjligt att vara kär i två personer samtidigt, och det är ett bra sätt att uppmana till reflektion eller diskussion utan att skriva läsaren på näsan.

Var är de nya berättelserna?

Så, under mitt år av utforskande av fria relationer i skönlitteraturen, fann jag det jag sökte? Jag letade efter exempel som skulle kunna svara på en del av de frågor man kan ha när man väljer att utforska kärlek och/eller sex med fler än en partner. Nej, det kan jag inte säga att jag gjorde. Jag hittade ett fåtal romaner där fria relationer eller flersamma förhållanden skildrades som något genomförbart, men det var nästan uteslutande något som kom fram i upplösningen av romanen. Jag hittade egentligen ingen berättelse där vardagen och alla dess små utmaningar skildrades, vilket var det jag mest av allt önskade finna – kanske med undantag av Maken av Gun-Britt Sundström (1976), som faktiskt skildrar just vardagen, men främst med en blick på en specifik tvåsam relation. Jag har förstås missat många berättelser, och dem ser jag fram emot att läsa. Det oroar mig dock att det är så svårt att finna dem. Jag tror nämligen att när något inte skildras i populärkulturen, finns det heller inte som en möjlighet i det allmänna medvetandet. Om huvudkaraktärerna i berättelserna aldrig lyckas utmana tvåsamhetsnormen skapar det osäkerhet kring om dessa normer verkligen går att utmana. Ska vi fastna i påståendena “vi försökte, men det gick inte” eller “det går bara inte”?

Jag tycker inte det. Jag vill se nya berättelser, där den bredd av relationer som faktiskt finns i verkligheten får synas även i litteraturen. Jag vill se skildringar av fria och flersamma relationer, av stjärnfamiljer, och av normbrytande sexualitet. Jag vill att berättelser om kärlek ska få ha lyckliga flersamma slut i fler än en av tolv berättelser. Jag vill kort sagt att det ska finnas fler berättelser, med fler perspektiv. Därför vill jag uppmana alla som skriver att skildra detta i skönlitterär form. Själv tänker jag anta utmaningen!

Kontakta Bobbi för tips om fler böcker på: bobbi@transcenders.se

Bobbi kommer hålla två föreläsningar under Nörd på Prides flagg på Regnbågsfestivalen – Malmö Pride:
Böcker utanför tvåsamhetsnormen, torsdagen den 6/8 kl 17:00
Att designa queera spel, fredagen den 7/8 kl 19:00

Alla romaner som Bobbi läst under året

Den inbjudna (1943), Simone de Beauvoir
Mandarinerna (1954), Simone de Beauvoir
Vykort från ingenmansland (1999), Aidan Chambers
Ett hem vid världens ände (1990), Michael Cunningham
Det går bara inte (2013), Camilla Jönsson
Trekant (2005), Mian Lodalen
Älska mig bara mig (2013), Marie-Chantal Long
Kärleken i Julia Anderssons liv (2011), Åsa Moberg
Felicias resa (1998), Cannie Möller
Swing (2014), Bengt Ohlsson
Maken (1976), Gun-Britt Sundström
Swing it (2008), Linda Unnhem

Dela med dig eller spara?Share on FacebookEmail this to someoneTweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on TumblrPrint this page

1 kommentar

  1. Pingback: Skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen: Text hos Relationsinstitutet | Transcenders

Kommentarsfunktionen är stängd.