Alla inlägg taggade med: långläsning

Abstrakta tunna organiska virvlar

Kärlek, vilken som helst?

Känslor är ett komplext ämne med rykte om sig att vara diffust och svårgreppbart. Samtidigt finns bilden av känslor som något av en kompass eller kanske termometer när det kommer till relationer. Tofft tar sig an ämnet med hjälp av filosofen Henri Bergson (f. 1859) och hamnar både i minnet, mystiken och mataffären. Vi tänker ofta på våra känslor som om de vore mätbara, känner oss dubbelt så glada eller hälften så trötta. Språket och intellektet fungerar på det sättet, delar upp och mäter. Men samtidigt är det också, påpekar Henri Bergson, ett slags bedrägeri. Känslor förändras inte i mängd eller kvantitet, utan snarare i kvalitet. Vi genomlever processer där hela vårt känslotillstånd hänger samman, och ständigt förändras i sin karaktär. Faktum är att hela min personlighet är närvarande som helhet i allt jag gör, i alla beslut jag fattar, på ett sätt som är svårt att formulera exakt. Men både språket och det mänskliga intellektet är långt mer praktiskt orienterade. När jag diskuterar mina beslut och mina känslor blir jag tvungen att separera och …

Transparenta maneter i havet

Skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen

Skönlitteratur fyller många funktioner såsom underhållning, problemlösning, eller igenkänning. Av den skönlitteratur som handlar om relationer är dock den absoluta majoriteten baserad på monogam tvåsamhet. Men vilken skönlitteratur kan någon som lever bortom tvåsamhetsnormen i fria relationer känna igen sig i? Under ett års tid fördjupade sig författaren Bobbi Augustine Sand i frågan, och delar i denna text med sig av sina tankar. Vi har idag en norm som säger att vi bara ska ha en kärleksrelation åt gången, och den ska vara sexuellt monogam. Normen säger också att om parterna i relationen misslyckas med att upprätthålla detta bör relationen antingen upplösas, eller – om de lyckas bearbeta händelserna – fortsätta, med ett förnyat löfte om att följa reglerna. “Snedsteget” blir förlåtet och kanske bearbetat, men händelsen leder inte till att de inblandade ändrar sin syn på vad en relation är. Allt som utmanar den tvåsamma relationen är enligt detta synsätt potentiella hot, eftersom risken för en upplösning av relationen är stor. Detta skapar en stark konflikt kring all kärlek och sexualitet som går utanför …

Ilustrerat hjärtorgan som hänger på tvättlina med vatten droppandes nedanför

Därför gör kärlek ont. En sociologisk förklaring.

Att relationer och samhället hör ihop är inget nytt, men när Eva Illouz skildrar ämnet genom sociologens synvinkel träder flera intressanta bilder fram. Julia har läst Därför gör kärlek ont och diskuterar några av tankarna från boken. Från början av 1900-talet har äktenskapsmarknaden sakta avreglerats i västvärlden. Det innebär att människor numera i princip kan gifta sig med vem som helst, oberoende av saker som klass, ålder, kön osv. Med några få undantag. Förr var själva valet omgärdat och begränsat av ritualer och regler. Nu är det individen själv som väljer och därmed ställs individen inför ett öppet fält med miljontals valmöjligheter. Utvecklingen till dagens partnervalsmarknad hör tätt samman med en valfrihetsutveckling i övrigt och framväxten av det moderna kapitalistiska systemet. Där personers kapital på marknaden inte längre utgörs av pengar eller social ställning är det som finns kvar “jaget”. Ett jag som i stor utsträckning blir till i interaktion med andra. Eller som Illouz uttrycker det: Att vara osäker innebär att man inte är säker på sitt eget värde, att man inte kan säkerställa …

Stjärnhimmel och moln

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

rund galax med moln

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …

rund galax

En modern sexualmoral

Sexuell frigörelse har varit en viktig del i omvandlingen av romantiska relationer och familjebildande under 1900-talet. Tankar om rätten till sin egen kropp och rätten att uttrycka sina egna begär har varit betydande inslag i den process som har lett fram till dagens föreställningar och levnadssätt. Men den moderna utvecklingen har inte följt en helt enkel väg och den kroppsliga integriteten är inte en alls lika självklar del av utvecklingen som många vill tro. Snarare tycks det som att Freud har en poäng i att vi vacklar i en ambivalent rörelse mellan begär och ånger, njutning och hat. Och någonstans där i våra visioner om sexuell och politisk frihet skymtar en besvärlig relation till övergrepp.  När den svenska lagen reviderades helt 1734 ledde inte detta till några stora nyheter. Den nya lagen satte istället huvudsakligen ord på den rättspraxis som hade växt fram under perioden innan. Samlag mellan en vuxen man och en minderårig flicka betraktades därför av lagen som våldtäkt, oavsett om flickan hade gjort motstånd eller inte. Ett barn kunde inte förväntas agera …

Paragraftecken med atomliknande omloppsbanor

Normkritisk storstädning i familjejuridiken

Ingen familj är den andra lik. De varierar i storlek, sammansättning och livslängd. Bläddrar man i lagböckerna framträder dock en snävare bild av vad som är en familj. I ett mångbottnat samtal pratar Daniel Andersson på Relationsinstitutet med Erik Mägi på Göteborgs Rättighetscenter om familjerätt, normkritik och förhoppningar om en mer nyanserad framtid.

Inåtspiral och markering för lång text

Med förgänglighet som motto

I en artikel på Relationsinstitutet skrev Marina Widén tidigare i år om hur en felsägning vid ett bröllop ändrade allt. Ett enda litet ord, “tills livet skiljer oss åt,” och hela den oärlighet som byggts in i frasen var som bortblåst. Precis som Widén skriver är det ärligare att anta att livet skiljer människor åt. Samtidigt är det svårt att kritisera romantikens självbedrägerier utifrån en sådan position. Romantisk tvåsamhet bygger i grunden på en undergångsfilosofi och bejakandet av den bejakar på samma gång den romantiska kärlekens destruktiva sidor. ”Visst kan det vara vackert och romantiskt att tänka sig att du ska leva med någon tills döden skiljer er åt,” skriver Widén. ”Men ärligt talat: är det inte mer romantiskt att bara vara ärliga från början?” Den romantiska tvåsamheten av idag är ofta seriell – folk hinner helt enkelt med flera sanna kärlekar i livet. Därför är det förstås, som Widén skriver, ärligare att anta att livet snarare än döden är den kraft som kommer skilja de nygifta åt. Ingenting är permanent, även om det kan …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 2/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna andra del diskuteras sjukvårdens bemötande, kirurgiska ingrepp och framtiden för en tredje könskategori. Första delen finner du här. Vad handlar din forskning om mer specifikt? Väldigt mycket psykologisk forskning har varit fokuserad på flickor med kongenital binjurebarkshyperplasi (CAH) och den har varit upptagen med att försöka bevisa att kön är biologiskt. Eftersom dessa flickor har en högre nivå av testosteron än andra flickor har man försökt visa att de här flickorna i större grad än andra flickor väljer pojkleksaker eller könsneutrala leksaker. Därför har vi i min forskargrupp istället varit intresserade av att lyssna på unga personer med icke-typisk könsutveckling och föräldrar till barn med icke-typisk könsutveckling för att se hur vården kan förbättras. Samt att ta …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 1/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna första del diskuteras begrepp, statistik samt vad som händer när det föds ett barn med icke-typisk könsutveckling. Du är psykolog, har studerat sexologi på masternivå och är nu doktorand i ett projekt om barn med icke-typisk könsutveckling. Vad är det som är icke-typiskt? När man har en könsutveckling som inte är typisk, så är det något med könsorganen eller funktioner kopplat till kön som utvecklas åt ett annat håll än det vanligaste. Det berör fyra aspekter av kroppen: yttre genitalier, könskörtlar (testiklar och äggstockar), hormoner, samt kromosomer. Så det är någon eller några av de här fyra delarna som utvecklas icke-typiskt. Men det är alltid lite jobbigt att prata om vad jag håller på med eftersom …