Alla inlägg taggade med: kommentar till

Ilustrerat hjärtorgan som hänger på tvättlina med vatten droppandes nedanför

Därför gör kärlek ont. En sociologisk förklaring.

Att relationer och samhället hör ihop är inget nytt, men när Eva Illouz skildrar ämnet genom sociologens synvinkel träder flera intressanta bilder fram. Julia har läst Därför gör kärlek ont och diskuterar några av tankarna från boken. Från början av 1900-talet har äktenskapsmarknaden sakta avreglerats i västvärlden. Det innebär att människor numera i princip kan gifta sig med vem som helst, oberoende av saker som klass, ålder, kön osv. Med några få undantag. Förr var själva valet omgärdat och begränsat av ritualer och regler. Nu är det individen själv som väljer och därmed ställs individen inför ett öppet fält med miljontals valmöjligheter. Utvecklingen till dagens partnervalsmarknad hör tätt samman med en valfrihetsutveckling i övrigt och framväxten av det moderna kapitalistiska systemet. Där personers kapital på marknaden inte längre utgörs av pengar eller social ställning är det som finns kvar “jaget”. Ett jag som i stor utsträckning blir till i interaktion med andra. Eller som Illouz uttrycker det: Att vara osäker innebär att man inte är säker på sitt eget värde, att man inte kan säkerställa …

Ett frö och en blixt

Busfrön

Precis som det brukar vara i gamla filmer kommer förtexterna fram ett par i taget. Här mot en molntung dramatisk himmel och ett mörkt skogsparti. Jag läser att The Bad Seed (1956) har Nancy Kelly och Patty McCormack i huvudrollerna. Sakta sänks kameran från himlen över trädkronorna ner mot en brygga som går ut i en liten sjö. Samtidigt som musiken drar sig tillbaka blixtrar himlen till och en rejäl åskknall dundrar. Kameran glider vidare mot siluetten av en stad till tonerna av nu trippande mystisk spänningsmusik. Här kommer inget angenämt att hända. Det finns många anledningar till varför barn är populära element i skräckfilmer, thrillers och rysare. Bilden av det oskyldiga barnet används för att locka tittarna i en fälla  – en ulv i fårakläder. I filmerna vill föräldrar och andra ta hand om och skydda barnet, innan de inser att det kanske är dem själva de bör skydda från barnet. En av de mest klassiska skräckfilmerna är Omen (1976) om Damien och hans föräldrar Katherine och Robert Thorn. När Katherines förlossning slutar i att …

Som om de vore en, ett och inte flera, som om de vore annorlunda än vuxna

Hur kan jag närma mig att beskriva barn? Att skriva om dem ter sig som en omöjlighet; som om de vore en, ett och inte flera. Som om alla de barn som finns i min närhet vore det samma. Samma fenomen. Samma känsla. Som om de vore annorlunda än vuxna. Frågan skulle kunna ställas omvänt: hur ska vuxna beskrivas? Men precis som den första frågan ter sig den frågan som omöjlig. Men jag finner en sak, att teckna barn från det vuxna perspektivet är att teckna kampen, drömmen och hoppet. Och därmed idealiseringen. Bli tryggare. Bli säkrare. Bli annorlunda. Bli jämställd. Bli mer. Bli den du vill vara. Viljan finns från de vuxnas håll. Drömmen om att ge barnen ett bättre liv. Ge dem en trygg uppväxt. Ge dem fler möjligheter. Fler chanser. Barnen förväntas på så sätt skapa perfekta normer, men hur kan de det när inte de vuxna kan det? Drömmen slår inte in. Viljan uppfylls inte alltid. Tove Mörkbergs diktsvit om barnen, med samma namn, Barnen (2013), tecknar barn från ett barns …

Nymphomaniac

Kommentaren: Nymphomaniac En gång pratade jag med en person om preferenser när det kommer till attraktion och sex. Vad han sa gjorde mig något förvånad, just för att det lät så enkelt: ”You like what you like, I guess”. Kanske är detta det vanligaste sättet att tänka kring preferenser, men i så fall förmodligen också det mest förenklade. Preferenser är ett tema som har förföljt mig länge, men särskilt påtaglig blev frågan när jag såg Lars von Triers Nymphomaniac. I filmen spelar Charlotte Gainsbourg nymfomanen Joe, (andra kallar henne sexmissbrukare) som har mycket sex. Väldigt mycket sex. ”Fill all my holes” säger Joe vid upprepade tillfällen. Vi får följa henne från barndomen och genom uppväxten fram till vuxen ålder. Vid ett möte för sexmissbrukare blir Joe tillrättavisad när hon kallar sig själv för nymfoman: “Sex addict. We say sex addict”. Även om Joe har många drag som liknar en missbrukare (till exempel sår på klitoris som aldrig hinner läka på grund av allt sex), så framhärdar hon att: “Perhaps the only difference between me and …

På liv och död

I novellen När dog János Kóvacs av Lasoj Zilahy får vi följa den 35-årige snickarlärlingens död och försvinnande. Efter János dör försvinner även minnet av honom steg för steg i takt med att de personer som kände honom glömmer bort honom – arbetskollegan, hyresvärden och hans ungdoms kärlek. Kyrkböckerna som innehåller hans namn brinner upp. Till sist finns enbart ett fragment kvar, en bit papper, ett kvitto för ett snickrat bord. Kvittot rivs sönder och slängs. Sakta smetar regnet ut de sista bokstäverna av hans minne och så är János Kóvacs liv slut. Novellen är simpel i språket, men djup i tanken: när försvinner vi egentligen? Gör vi val i våra liv för att undvika att bli bortglömda som János Kóvacs? Novellen sätter fingret på en djupt inpräntad idé i vårt västerländska samhälle: att livet tar slut. Jag råkar tro att så inte är fallet. Vad jag talar om är inte något religiöst såsom en själ som lämnar kroppen och svävar till en himmel eller intar en ny kropp. Istället talar jag om ett alternativt …

Skuggland

Villaområde, 90-tal, två grannpojkar som båda heter Erik växer upp som bästa kompisar. Romanen är berättad genom Michael Jackson, inredningsmagasin, datorspel och med ett mystiskt försvinnande som underliggande mörker. Jonas Bruns teman i romanen Skuggland är tydliga men mejslas fram genom subtila berättelser om Neverland, Shadowlands, skuggberättelser, polisförhör och nyhetsrubriker. De båda kompisarna Erik och Eriks relation står i centrum första halvan av boken, men allt eftersom blir relationen allt mer asymmetrisk. Berättaren Erik minns hur nära de var när de satt hela dagar framför datorn, på rasterna bara de två och likaså i bastun på badhuset bland de svettiga gubbarna. Berättaren Erik minns hur han tog hand om Erik och skyddade honom från de andra. Erik minns den nya pojken i klassen och hur han kom att inta platsen vid den andre Eriks sida. Till sist försvinner de två nya kompisarna, Erik och den nya pojken, mystiskt och återses aldrig. Erik minns hur ensamheten, halvheten, ohelheten, skevheten istället tar plats. En asymmetri som gör ont. När jag läser, minns även jag. Jag minns: Att …

""

Könsöverskridande vänskap

Könsöverskridande vänskap är ett centralt begrepp i idéhistorikern och genusforskaren Eva Gothlins ofullbordade forskningsprojekt Synen på vänskap mellan kvinna och man i den västerländska idéhistorien. Boken med samma namn som begreppet är en antologi skapad till minne av Eva Gothlin och har till syfte att vidareutveckla och väcka intresse för det forskningsområde som Gothlin initierade. Varje kapitel är skrivet av olika författare och är en analys och diskussion av en känd eller okänd vänskapsrelation. Boken inleds med att Ingrid Holmquist, medförfattare och redaktör, förklarar bakgrunden som dels har en idéhistorisk ingång och dels ett genusteoretiskt syfte. Tanken är att överskrida den vanliga synen att en relation mellan en man och en kvinna associeras till enbart kärlek och erotik. Det görs genom att ur historien lyfta fram och diskutera vänskaps-relationer mellan just män och kvinnor. Själva relationerna behöver dock inte enbart bestå av vänskap, utan kärlek, sexualitet och i några fall äktenskap ingår också. Frågor som diskuteras kring detta är vänskapens karaktär, dess betydelse för vännerna och förhållandet mellan vänskap och kärlek/sexualitet samt det sammanhang som personerna levde i. …