Alla inlägg taggade med: litteratur

På liv och död

I novellen När dog János Kóvacs av Lasoj Zilahy får vi följa den 35-årige snickarlärlingens död och försvinnande. Efter János dör försvinner även minnet av honom steg för steg i takt med att de personer som kände honom glömmer bort honom – arbetskollegan, hyresvärden och hans ungdoms kärlek. Kyrkböckerna som innehåller hans namn brinner upp. Till sist finns enbart ett fragment kvar, en bit papper, ett kvitto för ett snickrat bord. Kvittot rivs sönder och slängs. Sakta smetar regnet ut de sista bokstäverna av hans minne och så är János Kóvacs liv slut. Novellen är simpel i språket, men djup i tanken: när försvinner vi egentligen? Gör vi val i våra liv för att undvika att bli bortglömda som János Kóvacs? Novellen sätter fingret på en djupt inpräntad idé i vårt västerländska samhälle: att livet tar slut. Jag råkar tro att så inte är fallet. Vad jag talar om är inte något religiöst såsom en själ som lämnar kroppen och svävar till en himmel eller intar en ny kropp. Istället talar jag om ett alternativt …

Skuggland

Villaområde, 90-tal, två grannpojkar som båda heter Erik växer upp som bästa kompisar. Romanen är berättad genom Michael Jackson, inredningsmagasin, datorspel och med ett mystiskt försvinnande som underliggande mörker. Jonas Bruns teman i romanen Skuggland är tydliga men mejslas fram genom subtila berättelser om Neverland, Shadowlands, skuggberättelser, polisförhör och nyhetsrubriker. De båda kompisarna Erik och Eriks relation står i centrum första halvan av boken, men allt eftersom blir relationen allt mer asymmetrisk. Berättaren Erik minns hur nära de var när de satt hela dagar framför datorn, på rasterna bara de två och likaså i bastun på badhuset bland de svettiga gubbarna. Berättaren Erik minns hur han tog hand om Erik och skyddade honom från de andra. Erik minns den nya pojken i klassen och hur han kom att inta platsen vid den andre Eriks sida. Till sist försvinner de två nya kompisarna, Erik och den nya pojken, mystiskt och återses aldrig. Erik minns hur ensamheten, halvheten, ohelheten, skevheten istället tar plats. En asymmetri som gör ont. När jag läser, minns även jag. Jag minns: Att …

En relationell värld

–Vad ska du bli när du blir stor? frågade mina mostrar mig när jag var liten. –Vill du ha en pojkvän? eller –Vart vill du resa nästa gång? frågar mina vänner mig idag. Individens frihet är en av grundpelarna i vårt samhälle och ständigt är det min egen vilja och önskningar som ställs i fokus. Måste det vara så? Är det verkligen så vi vill se på världen? Det är förvisso väldigt bekvämt, men tyvärr leder individualism ofta till egoism, eller åtminstone till egocentrism. Hur blir det om vi förskjuter fokus bort från våra jag och fokuserar på den andre, eller på världen som omger oss? Hur kan vi tänka du-ism eller världscentrism? Tanken är inte ny, och i denna text kommer några filosofer att användas för att inspirera oss att tänka vidare. Martin Buber kritiserar i boken Jag och Du den individualistiska syn på världen som så ofta genomsyrar det västerländska samhället. Individualismen har också genom kapitalistisk liberalism (vissa skulle kalla det imperialism) spridits till övriga delar av världen. Att ha individen som startpunkt för tillvaron …

Könsöverskridande vänskap

Könsöverskridande vänskap är ett centralt begrepp i idéhistorikern och genusforskaren Eva Gothlins ofullbordade forskningsprojekt Synen på vänskap mellan kvinna och man i den västerländska idéhistorien. Boken med samma namn som begreppet är en antologi skapad till minne av Eva Gothlin och har till syfte att vidareutveckla och väcka intresse för det forskningsområde som Gothlin initierade. Varje kapitel är skrivet av olika författare och är en analys och diskussion av en känd eller okänd vänskapsrelation. Boken inleds med att Ingrid Holmquist, medförfattare och redaktör, förklarar bakgrunden som dels har en idéhistorisk ingång och dels ett genusteoretiskt syfte. Tanken är att överskrida den vanliga synen att en relation mellan en man och en kvinna associeras till enbart kärlek och erotik. Det görs genom att ur historien lyfta fram och diskutera vänskaps-relationer mellan just män och kvinnor. Själva relationerna behöver dock inte enbart bestå av vänskap, utan kärlek, sexualitet och i några fall äktenskap ingår också. Frågor som diskuteras kring detta är vänskapens karaktär, dess betydelse för vännerna och förhållandet mellan vänskap och kärlek/sexualitet samt det sammanhang som personerna levde i. …