Alla inlägg kategoriserade med: Nyligen publicerat

två glada personer som pratar i fåtöljer på scen

Samtal: Relationsinstitutet möter Lena Andersson

Tisdagen 18:e augusti kl 19:00 arrangerade vi ett samtal på Palladium i Malmö med Lena Andersson. Simon Ceder ledde samtalet som kretsade kring tvåsamhet, kärlek och kommunikation i relationer.  Lena Andersson fångade hela Sveriges romanälskare med sin precisa och smärtsamma beskrivning om Esters kärlek till en man som inte älskar henne tillbaka i romanen Egenmäktigt förfarande. I uppföljaren Utan personligt ansvar är Ester återigen olyckligt kär, denna gång i en gift man. I samtalet avhandlades mer specifikt vänskap, Harlequin, otrohet, autonomi och sex. Dessutom närstuderades vikten av och problemen med relationskategorier såsom partner och kompis. Personliga anekdoter blandades med filosofiska funderingar som vävdes ihop med Lena Anderssons romanfigurer. Publiken bjöds in att under samtalets gång ställa frågor via sociala medier. Palladiums femhundra platser fylldes snabbt och dessvärre fick ett stort antal personer vända i dörren. Vi är väldigt glada över det stora intresset och samtalet går nu att lyssna på i sin helhet. Övrig information Intervju med Lena Andersson i Sydsvenskan inför samtalet Facebook-eventet Programpunktens sida under Malmöfestivalen

Transparenta maneter i havet

Skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen

Skönlitteratur fyller många funktioner såsom underhållning, problemlösning, eller igenkänning. Av den skönlitteratur som handlar om relationer är dock den absoluta majoriteten baserad på monogam tvåsamhet. Men vilken skönlitteratur kan någon som lever bortom tvåsamhetsnormen i fria relationer känna igen sig i? Under ett års tid fördjupade sig författaren Bobbi Augustine Sand i frågan, och delar i denna text med sig av sina tankar. Vi har idag en norm som säger att vi bara ska ha en kärleksrelation åt gången, och den ska vara sexuellt monogam. Normen säger också att om parterna i relationen misslyckas med att upprätthålla detta bör relationen antingen upplösas, eller – om de lyckas bearbeta händelserna – fortsätta, med ett förnyat löfte om att följa reglerna. “Snedsteget” blir förlåtet och kanske bearbetat, men händelsen leder inte till att de inblandade ändrar sin syn på vad en relation är. Allt som utmanar den tvåsamma relationen är enligt detta synsätt potentiella hot, eftersom risken för en upplösning av relationen är stor. Detta skapar en stark konflikt kring all kärlek och sexualitet som går utanför …

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …