Alla inlägg taggade med: begär

Ilustrerat hjärtorgan som hänger på tvättlina med vatten droppandes nedanför

Därför gör kärlek ont. En sociologisk förklaring.

Att relationer och samhället hör ihop är inget nytt, men när Eva Illouz skildrar ämnet genom sociologens synvinkel träder flera intressanta bilder fram. Julia har läst Därför gör kärlek ont och diskuterar några av tankarna från boken. Från början av 1900-talet har äktenskapsmarknaden sakta avreglerats i västvärlden. Det innebär att människor numera i princip kan gifta sig med vem som helst, oberoende av saker som klass, ålder, kön osv. Med några få undantag. Förr var själva valet omgärdat och begränsat av ritualer och regler. Nu är det individen själv som väljer och därmed ställs individen inför ett öppet fält med miljontals valmöjligheter. Utvecklingen till dagens partnervalsmarknad hör tätt samman med en valfrihetsutveckling i övrigt och framväxten av det moderna kapitalistiska systemet. Där personers kapital på marknaden inte längre utgörs av pengar eller social ställning är det som finns kvar “jaget”. Ett jag som i stor utsträckning blir till i interaktion med andra. Eller som Illouz uttrycker det: Att vara osäker innebär att man inte är säker på sitt eget värde, att man inte kan säkerställa …

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …

En modern sexualmoral

Sexuell frigörelse har varit en viktig del i omvandlingen av romantiska relationer och familjebildande under 1900-talet. Tankar om rätten till sin egen kropp och rätten att uttrycka sina egna begär har varit betydande inslag i den process som har lett fram till dagens föreställningar och levnadssätt. Men den moderna utvecklingen har inte följt en helt enkel väg och den kroppsliga integriteten är inte en alls lika självklar del av utvecklingen som många vill tro. Snarare tycks det som att Freud har en poäng i att vi vacklar i en ambivalent rörelse mellan begär och ånger, njutning och hat. Och någonstans där i våra visioner om sexuell och politisk frihet skymtar en besvärlig relation till övergrepp.  När den svenska lagen reviderades helt 1734 ledde inte detta till några stora nyheter. Den nya lagen satte istället huvudsakligen ord på den rättspraxis som hade växt fram under perioden innan. Samlag mellan en vuxen man och en minderårig flicka betraktades därför av lagen som våldtäkt, oavsett om flickan hade gjort motstånd eller inte. Ett barn kunde inte förväntas agera …

Makt och begär

Julia pratar med Malin Holgersson som är skribent och konstnär om makt men också begär, både strukturellt och på mikronivå. Malin är medlem i konstkollektivet ful men även producent för podcasten Nyfiken Brun. Du funderar mycket på och jobbar ofta med makt, kan inte du berätta lite om hur? Jag har till exempel just skrivit pjäsen Vem bestämmer över Angered? för Angereds Teater tillsammans med Nasim Aghili. Den belyser makt på olika sätt, synliggör maktens rörlighet och undersöker hur en kan skapa andra maktordningar än de gällande. Går det till exempel att dansa sig till en revolution? Kan vi frigöra begränsande och särskiljande hierarkier och könsroller om vi placerar en pjäs om makt på ett rosa dansgolv? Jag tror det. Jag och Nasim började vårt skrivarbete med att skicka ut en enkät till Angeredsbor i åldrarna 15-20 år, med frågan “Vem bestämmer över dig?”. Av svaren vi fick kunde vi tydligt urskilja fyra “makthavare” som styr ungas liv. Jag vill inte säga vilka, utan en får komma och kolla på pjäsen i höst. Parallellt med …