Alla inlägg taggade med: samtal med

Abstrakt lek med färgade linser

Frida och den anti-romantiska romantik-komedin

Nätdejting har blivit ett av de vanligaste sätten att inleda en relation, och dejting är en aktivitet många upptar sin tid med. Men går det att vara mer eller mindre bra på dejting? Det vill den nyskrivna pjäsen Relationsexperten av Frida Pettersson reda ut. Utdrag ur pjäsen längst ner. Vad handlar pjäsen om? Den handlar om en relationsexperten Greta som ska skriva en ny bok och för att lyckas med att sticka ut från ett hav av självhjälpslitteratur så börjar hon med ett dejtingexperiment, ger sig ut i dejtingdjungeln och använder sig själv som exempel. Något som från början mest var en rolig grej och helt i jobbsyfte växer ganska fort och det blir lite mer komplicerat än väntat. Hur kommer det sig att du skrev pjäsen? När jag gjorde min master i Kultur- och Mediegestalning vid Linköpings universitet  fokuserade jag på frågor om jakten på lycka i det moderna samhället där jag hade självhjälpsböcker som en ingång. Som en del av projektet skrev jag min första pjäs där man får möta en rad olika …

två glada personer som pratar i fåtöljer på scen

Samtal: Relationsinstitutet möter Lena Andersson

Tisdagen 18:e augusti kl 19:00 arrangerade vi ett samtal på Palladium i Malmö med Lena Andersson. Simon Ceder ledde samtalet som kretsade kring tvåsamhet, kärlek och kommunikation i relationer.  Lena Andersson fångade hela Sveriges romanälskare med sin precisa och smärtsamma beskrivning om Esters kärlek till en man som inte älskar henne tillbaka i romanen Egenmäktigt förfarande. I uppföljaren Utan personligt ansvar är Ester återigen olyckligt kär, denna gång i en gift man. I samtalet avhandlades mer specifikt vänskap, Harlequin, otrohet, autonomi och sex. Dessutom närstuderades vikten av och problemen med relationskategorier såsom partner och kompis. Personliga anekdoter blandades med filosofiska funderingar som vävdes ihop med Lena Anderssons romanfigurer. Publiken bjöds in att under samtalets gång ställa frågor via sociala medier. Palladiums femhundra platser fylldes snabbt och dessvärre fick ett stort antal personer vända i dörren. Vi är väldigt glada över det stora intresset och samtalet går nu att lyssna på i sin helhet. Övrig information Intervju med Lena Andersson i Sydsvenskan inför samtalet Facebook-eventet Programpunktens sida under Malmöfestivalen

Paragraftecken med atomliknande omloppsbanor

Normkritisk storstädning i familjejuridiken

Ingen familj är den andra lik. De varierar i storlek, sammansättning och livslängd. Bläddrar man i lagböckerna framträder dock en snävare bild av vad som är en familj. I ett mångbottnat samtal pratar Daniel Andersson på Relationsinstitutet med Erik Mägi på Göteborgs Rättighetscenter om familjerätt, normkritik och förhoppningar om en mer nyanserad framtid.

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 2/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna andra del diskuteras sjukvårdens bemötande, kirurgiska ingrepp och framtiden för en tredje könskategori. Första delen finner du här. Vad handlar din forskning om mer specifikt? Väldigt mycket psykologisk forskning har varit fokuserad på flickor med kongenital binjurebarkshyperplasi (CAH) och den har varit upptagen med att försöka bevisa att kön är biologiskt. Eftersom dessa flickor har en högre nivå av testosteron än andra flickor har man försökt visa att de här flickorna i större grad än andra flickor väljer pojkleksaker eller könsneutrala leksaker. Därför har vi i min forskargrupp istället varit intresserade av att lyssna på unga personer med icke-typisk könsutveckling och föräldrar till barn med icke-typisk könsutveckling för att se hur vården kan förbättras. Samt att ta …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 1/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna första del diskuteras begrepp, statistik samt vad som händer när det föds ett barn med icke-typisk könsutveckling. Du är psykolog, har studerat sexologi på masternivå och är nu doktorand i ett projekt om barn med icke-typisk könsutveckling. Vad är det som är icke-typiskt? När man har en könsutveckling som inte är typisk, så är det något med könsorganen eller funktioner kopplat till kön som utvecklas åt ett annat håll än det vanligaste. Det berör fyra aspekter av kroppen: yttre genitalier, könskörtlar (testiklar och äggstockar), hormoner, samt kromosomer. Så det är någon eller några av de här fyra delarna som utvecklas icke-typiskt. Men det är alltid lite jobbigt att prata om vad jag håller på med eftersom …

Ett stiliserat äpple genomskuret med kärnhuset som en stjärna, äpplet består också av stjärnhimmel

Att skapa nya ord

Gunilla Gerland var med och införlivade ordet stjärnfamilj i svenska språket 2008 och har nyligen börjat driva användandet av föräldra, alltså ordet förälder omgjort till verb, som ett bättre alternativ till fostra eller uppfostra. Relationsinstitutets Julia Johansson och Gunilla Gerland samtalar här om att skapa nya ord. Vad är tanken med stjärnfamilj och hur gick det till? Så här var det. Ingrid Engarås och jag känner varandra och råkar båda vara medlemmar i FOFF (Forum för feministiskt föräldraskap). I en diskussion på mejlinglistan kläckte Ingrid ur sig ordet stjärnfamilj som en reaktion på ordet kärnfamilj, men ordet hade då ingen definition. När vi sökte på det senare hade det använts av andra vid enstaka tillfällen på nätet men i andra betydelser än det har idag. Jag tyckte att det var ett toppenbegrepp och vi enades om att definiera det inkluderande. Alla sorters familjer ingår, så som till exempel barnlösa och fosterfamiljer som ofta annars lämnas helt utanför. Och faktiskt också kärnfamiljer. Stina Holmberg, som då var ordförande i Femmis, en förening som jag startade, sa …

Makt och begär

Julia pratar med Malin Holgersson som är skribent och konstnär om makt men också begär, både strukturellt och på mikronivå. Malin är medlem i konstkollektivet ful men även producent för podcasten Nyfiken Brun. Du funderar mycket på och jobbar ofta med makt, kan inte du berätta lite om hur? Jag har till exempel just skrivit pjäsen Vem bestämmer över Angered? för Angereds Teater tillsammans med Nasim Aghili. Den belyser makt på olika sätt, synliggör maktens rörlighet och undersöker hur en kan skapa andra maktordningar än de gällande. Går det till exempel att dansa sig till en revolution? Kan vi frigöra begränsande och särskiljande hierarkier och könsroller om vi placerar en pjäs om makt på ett rosa dansgolv? Jag tror det. Jag och Nasim började vårt skrivarbete med att skicka ut en enkät till Angeredsbor i åldrarna 15-20 år, med frågan “Vem bestämmer över dig?”. Av svaren vi fick kunde vi tydligt urskilja fyra “makthavare” som styr ungas liv. Jag vill inte säga vilka, utan en får komma och kolla på pjäsen i höst. Parallellt med …

Samtal med SVAR PÅ TAL

Ibland är det svårt att hitta de rätta orden, eller ens några ord alls. Särskilt svårt kan det vara när du hör någon säga något nedsättande eller om du får en fråga som är inne och trampar i din privata sfär. Det här är något som projektet SVAR PÅ TAL vet om, och vill ändra på. Relationsinstitutets Daniel Andersson satte sig ner med Jojo Ramey Louis, en av initiativtagarna, för ett samtal om normbrytande, socialt vett och konsten att leverera ett dräpande svar. Ni beskriver SVAR PÅ TAL som ett verbalt självförsvarsprojekt. Vad är det ni lär ut försvar mot? Vi tänker att normbrytare av olika slag får utstå en hel del frågor, påståenden och rena kränkningar, som en kan känna frustration inför. Frågorna kan gälla allt och ofta kan säkert frågeställaren vilja väl. Jag tänker att det i vår kultur ingår att personer som kan se sig själva som vanliga eller normala tänker att de har rätten att ställa frågor om det som är exotiskt och annorlunda. Det här är något vi har lärt …

Samtal med Harald Stribén

Harald Stribén har startat ett forum för folk utanför tvåsamhetsnormen. Och ägnat många år åt att tänka och testa sig fram till ett sätt att ha relationer på som han både kan stå för och känna sig hemma i. Det är en ständigt pågående rörelse. Just här och nu är han polyamorös och gör relationsanarki. För han tycker att förhållanden – ett eller flera – är en dålig idé ur ett feministiskt perspektiv. – De är en del av den patriarkala strukturen. Skulle jag då ha flera väldigt definierade förhållanden så skulle det kännas som någon slags alfahanne-pryl. Så lite har det väl att göra med mitt kön. Det finns så mycket förväntningar på och idéer om hur man ska leva som tvingar…eller tvingar och tvingar…men om jag ser på hur människor omkring mig lever så är förhållandet det som cementerar könsrollerna. Att kvinnan går hemma och mannen jobbar. Lite överdrivet, men om man tittar på den övergripande statistiken så är det så. Det systemet är inbyggt i förhållandestrukturen. Är det därför du och den …

Samtal med Elin

Hej, Elin!
Hej! Förlåt för att det tog lite tid för mig att ringa upp. Jag och min syster hamnade i värsta diskussionen när jag sa att jag skulle prata relationer med dig. Det är ett så engagerande ämne!

Det är det verkligen, vi har mycket att prata om! Var är du nu? I vilken stad?
Jag sitter på ett kafé utanför där jag bor, i Stockholm alltså. Jag förstår att du frågar för jag flänger ju runt en del mellan Stockholm, Malmö och Göteborg.