Nätdejting har blivit ett av de vanligaste sätten att inleda en relation, och dejting är en aktivitet många upptar sin tid med. Men går det att vara mer eller mindre bra på dejting? Det vill den nyskrivna pjäsen Relationsexperten av Frida Pettersson reda ut. Utdrag ur pjäsen längst ner.
Vad handlar pjäsen om?
Den handlar om en relationsexperten Greta som ska skriva en ny bok och för att lyckas med att sticka ut från ett hav av självhjälpslitteratur så börjar hon med ett dejtingexperiment, ger sig ut i dejtingdjungeln och använder sig själv som exempel. Något som från början mest var en rolig grej och helt i jobbsyfte växer ganska fort och det blir lite mer komplicerat än väntat.
Hur kommer det sig att du skrev pjäsen?
När jag gjorde min master i Kultur- och Mediegestalning vid Linköpings universitet fokuserade jag på frågor om jakten på lycka i det moderna samhället där jag hade självhjälpsböcker som en ingång. Som en del av projektet skrev jag min första pjäs där man får möta en rad olika experter som ska guida huvudkaraktären i hur hon kan bli lyckligare. I det första utkastet av den pjäsen så var en av experterna en kärleksexpert men jag var tvungen att stryka den karaktären i och med att pjäsen var alldeles för lång. När jag skulle börja skriva på min andra pjäs kände jag direkt att det var ett spår som jag ville arbeta vidare med och fördjupa.
Jag vill gärna jobba med humor, samtidigt som jag vill ifrågasätta samhället, våra beteenden och normer och då är det här ett väldigt tacksamt tema, det finns många trådar att dra i. Det finns också ett djup och något väldigt skört, jag har haft stunder när jag har skrivit som jag suttit och gråtit för att sedan i nästa scen skrattat högt. Jag har också kunnat ha med mig de frågor som jag har arbetet med tidigare i mitt mastersprojekt och ha med det i bakhuvudet och kombinera det med saker som har kommit fram från samtal med vänner och min omgivning. Jag har också känt att jag har kunnat ge mycket av mig själv, ta ut svängarna och ge utrymme för fantasi och lekfullhet.
Du kallar den anti-romantisk-romantisk-komedi, då blir jag nyfiken på slutet, sätter det tonen, är det ett lyckligt slut eller hur funkar det?
Jag är ett stort fan av romantiska komedier, så jag ville skriva en egen, fast lite mer som det är på riktigt. Så min enda egentliga utgångspunkt var att jag inte skulle skriva en pjäs med ett lyckligt slut, eller rättare sagt att det inte skulle vara så att de får varandra på slutet och så är vi nöjda så. Jag vill ha öppna slut så att man kan fortsätta att reflektera och diskutera. Helt klart så gör jag det lite svårt för mig för man vill ju inte gärna någon besviken eller att det blir så att det slutar för tvärt så att man lyckas förstöra hela pjäsen. Min förhoppning är ändå att man ska vara så engagerad i karaktärerna att det där klassiska slutet spelar en mindre roll och andra relationer så som mellan vänner eller kollegor får ta sin plats. Pjäsen är lite mer som en TV-serie i sin form och stil.
Är det något speciellt du kommit att tänka på under arbetet, som blivit extra tydligt?
Från början så ville jag bara ha roligt med den här pjäsen, släppa på spärrarna, tillåta mig själv att vara hur flamsig som jag bara kunde och skriva för mig. Undertemat var att det skulle handla om vänskap och kärlek och dejting var bara en liten del och det kändes som något ganska så obetydligt att skriva om. Men varje gång min pjäs lästes eller kom på tal så blev det så långa samtal, alla kan relatera till ämnet på ett eller annat sätt och det finns så otroligt många saker som vi aldrig pratar om och så mycket som vi sällan får se till exempel på scen eller i film. Jag har fått med mig så många fina, roliga, viktiga och tänkvärda samtal från vänner och bekanta i olika åldrar och stadier i livet. Det har verkligen gett inspiration till skrivandet och en lust till att fortsätta utforska temat.
Det finns väldigt mycket normer, regler och riktlinjer inom det här temat för hur det ”bör vara”. Som singel idag har du ett hav av möjligheter som borde göra det enklare än någonsin för människor att bli ihop med varandra. Men samtidigt så kanske kraven då också stiger och även nyfikenheten på att bara ”swipea höger” någon gång till för vem vet vem det kan vara? Så är man kanske fast i någon ond spiral av att aldrig bli riktigt nöjd. Att dejta handlar ju verkligen om att pendla mellan hopp och förtvivlan, det är verkligen en bergochdalbana av känslor.
Vad som också har blivit tydligt för mig är att vi gärna sätter ett likhetstecken mellan att ingå i en relation och lycka. Kanske för att vi kallar det för det lyckliga slutet? Egentligen så är det ju bara början på något annat, som i sin tur också för med sig sina problem och svårigheter. Många håller sina problem inom sig och tror att alla andra har det så perfekt och det tror jag kan vara en befrielse att inse att man inte är ensam om att gå och grubbla, vara osäker eller ha sina svackor. Det finns ju ingenting som är varken svart eller vitt och det finns ingen manual för hur en relation, ett första möte osv ska fungera.
Kommer pjäsen sättas upp?
Jag hoppas det. Min förra pjäs Mindfulstress sattes upp på Hammarteatern i Hallstahammar och även i Linköping på Ung Scen Öst, så jag har helt klart mersmak.
Utdrag ur pjäsen
ALEXANDER
Känns det bra inför dejten då?
GRETA
Absolut! Jag har gjort en liten mind-map…
ALEXANDER
Mind-map?
GRETA
Här har jag summerat allt jag vet hittills om honom, så utifrån det har jag skrivit ner några frågor och då eventuella följdfrågor. Sen lite allmänna frågor och då information som jag hoppas på att få ut och lite kallpratsfrågor utifall att det blir stelt. Jag har också lite anekdoter och historier som jag själv kan berätta för att liksom lätta upp stämningen.
ALEXANDER
Men alltså det är väl ingen intervju… Han kommer ju känna sig helt utfrågad.
GRETA
Nej, nej, snälla Alexander jag är ett proffs, det är väl klart att jag inte går i intervju-fällan. Det handlar bara om att visa intresse och ha frågor på lager. Men det är väl bättre att få ut mesta möjliga ur det här första mötet och inte låta det bli nervöst och stelt.
ALEXANDER
Vad är planen att ni ska göra då?
GRETA
Tanken är att vi börjar med en promenad, ca 45-60 minuter lite beroende på vilken takt man går i. Men det som är bra med promenaden är att det blir automatiskt ganska så avslappnat, man behöver inte sitta ner och liksom bara glo på varandra utan man kan prata lite fritt om träd, natur, gulliga hundar man möter på vägen osv. Sen då som du kanske ser där på mind-mapen och avdelningen aktivitet så finns det ett eventuellt steg två. Om det känns bra, då vill man kanske prata lite mer, ta en kaffe kanske ett glas vin/
ALEXANDER
Jo jag ser det här på den lilla kartan som du har gjort med rundan och närliggande bra ställen.
GRETA
Precis! Om det nu känns bra då hör jag av mig, en eller två dagar efter så att det hela har fått landa lite. Skriver och tackar för senast och utifrån hur konversationen känns så kan jag fråga om en dejt två, så att det blir lite jämn ansträngningsnivå så här i början, ja så att det bli jämställt alltså. Men innan det så måste jag ju gå igenom mitt utvärderingsmaterial/
ALEXANDER
Herregud, kommer det mer?!
[…]
ALEXANDER
Du ska väl bara gå på en dejt? Hela grejen med mind-mapen, alltså jag vet inte det känns mer som att du håller på och gillra en fälla eller typ utreder ett mord.