Alla inlägg taggade med: juridik

Stjärnhimmel och moln

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

rund galax med moln

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …

rund galax

En modern sexualmoral

Sexuell frigörelse har varit en viktig del i omvandlingen av romantiska relationer och familjebildande under 1900-talet. Tankar om rätten till sin egen kropp och rätten att uttrycka sina egna begär har varit betydande inslag i den process som har lett fram till dagens föreställningar och levnadssätt. Men den moderna utvecklingen har inte följt en helt enkel väg och den kroppsliga integriteten är inte en alls lika självklar del av utvecklingen som många vill tro. Snarare tycks det som att Freud har en poäng i att vi vacklar i en ambivalent rörelse mellan begär och ånger, njutning och hat. Och någonstans där i våra visioner om sexuell och politisk frihet skymtar en besvärlig relation till övergrepp.  När den svenska lagen reviderades helt 1734 ledde inte detta till några stora nyheter. Den nya lagen satte istället huvudsakligen ord på den rättspraxis som hade växt fram under perioden innan. Samlag mellan en vuxen man och en minderårig flicka betraktades därför av lagen som våldtäkt, oavsett om flickan hade gjort motstånd eller inte. Ett barn kunde inte förväntas agera …

Paragraftecken med atomliknande omloppsbanor

Normkritisk storstädning i familjejuridiken

Ingen familj är den andra lik. De varierar i storlek, sammansättning och livslängd. Bläddrar man i lagböckerna framträder dock en snävare bild av vad som är en familj. I ett mångbottnat samtal pratar Daniel Andersson på Relationsinstitutet med Erik Mägi på Göteborgs Rättighetscenter om familjerätt, normkritik och förhoppningar om en mer nyanserad framtid.

Gone Girl och äktenskapet

Verkligheten. Den romantiska kärleken tar oss bort från den tråkiga verkligheten. Spelar på fantasin, magin och en högre upplevelse. Det är en minst sagt ironisk twist på karaktären Nick Dunnes raggningsreplik ”I’m the guy who’s gonna take you away from all this awesomeness” i filmen Gone Girl som precis haft premiär på biograferna. Ironisk eftersom han menar tvärtom, att det kommer vara mer awesome med honom, men också för att den uppraggade senare faktiskt försvinner och misstankarna faller på Nick själv. En av de stora behållningarna med filmen är att vi får följa ett äktenskap och titta på det ur många perspektiv, både närgånget och på avstånd. Låt inte den tillspetsade handlingen hindra dig från att åtnjuta en skön samtidsbetraktelse över äktenskapets komposition, narrativ och strukturer. Några exempel är bekräftandet av relationen, presenter, uttrycken, osäkerheten och sökandet efter det unika. Eller som Amy Dunne säger ”Vi har varandra, allt annat är bakgrundsbrus”. Om du sett filmen, eller om du inte bryr dig om spoilers, rekommenderar jag den här trettiominutersintervjun där skådespelaren Rosamund Pike som spelar Amy Dunne pratar om …

Relationsstatus

Internets intåg i våra liv har skapat en extra dimension till våra relationer, där en av de viktigaste funktionerna har blivit nya sätt att umgås och kommunicera genom sociala medier. Detta innebär en skillnad inte bara för hur vi umgås med andra, utan även hur vi manifesterar våra relationer inför andra. För att studera detta vidare kommer denna text att fokusera på relationsstatus. I Sverige finns ett juridiskt civilstånd, en slags officiell kategorisering av svenska medborgares relationsstatus. Civilstånd har som funktion att signalera en persons familjerättsliga status och har sin bakgrund i en ekonomisk och arvsreglerande tradition. Alternativen är: ogift/gift/frånskild/änka/änkling. Samtliga civilstånd kretsar kring giftermål på något sätt; den ogifte har ännu inte hunnit gifta sig, medan den frånskilde, änkan och änklingen redan har varit gifta. Civilståndet gift utmärker sig som en slags utgångspunkt eller norm. Sambo är inget juridiskt civilstånd, men finns sedan 1987 reglerad i sambolagen och får snarare räknas som en relationsstatus. Vidare ut på internet. Facebook har fler relationsstatusar att välja på än civilstånden, även om exempelvis sambo inte finns representerad. …