Alla inlägg kategoriserade med: Tankar om relationer

Transparenta maneter i havet

Skönlitteratur bortom tvåsamhetsnormen

Skönlitteratur fyller många funktioner såsom underhållning, problemlösning, eller igenkänning. Av den skönlitteratur som handlar om relationer är dock den absoluta majoriteten baserad på monogam tvåsamhet. Men vilken skönlitteratur kan någon som lever bortom tvåsamhetsnormen i fria relationer känna igen sig i? Under ett års tid fördjupade sig författaren Bobbi Augustine Sand i frågan, och delar i denna text med sig av sina tankar. Vi har idag en norm som säger att vi bara ska ha en kärleksrelation åt gången, och den ska vara sexuellt monogam. Normen säger också att om parterna i relationen misslyckas med att upprätthålla detta bör relationen antingen upplösas, eller – om de lyckas bearbeta händelserna – fortsätta, med ett förnyat löfte om att följa reglerna. “Snedsteget” blir förlåtet och kanske bearbetat, men händelsen leder inte till att de inblandade ändrar sin syn på vad en relation är. Allt som utmanar den tvåsamma relationen är enligt detta synsätt potentiella hot, eftersom risken för en upplösning av relationen är stor. Detta skapar en stark konflikt kring all kärlek och sexualitet som går utanför …

Ilustrerat hjärtorgan som hänger på tvättlina med vatten droppandes nedanför

Därför gör kärlek ont. En sociologisk förklaring.

Att relationer och samhället hör ihop är inget nytt, men när Eva Illouz skildrar ämnet genom sociologens synvinkel träder flera intressanta bilder fram. Julia har läst Därför gör kärlek ont och diskuterar några av tankarna från boken. Från början av 1900-talet har äktenskapsmarknaden sakta avreglerats i västvärlden. Det innebär att människor numera i princip kan gifta sig med vem som helst, oberoende av saker som klass, ålder, kön osv. Med några få undantag. Förr var själva valet omgärdat och begränsat av ritualer och regler. Nu är det individen själv som väljer och därmed ställs individen inför ett öppet fält med miljontals valmöjligheter. Utvecklingen till dagens partnervalsmarknad hör tätt samman med en valfrihetsutveckling i övrigt och framväxten av det moderna kapitalistiska systemet. Där personers kapital på marknaden inte längre utgörs av pengar eller social ställning är det som finns kvar “jaget”. Ett jag som i stor utsträckning blir till i interaktion med andra. Eller som Illouz uttrycker det: Att vara osäker innebär att man inte är säker på sitt eget värde, att man inte kan säkerställa …

Stjärnhimmel och moln

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

rund galax med moln

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …

Gone Girl och äktenskapet

Verkligheten. Den romantiska kärleken tar oss bort från den tråkiga verkligheten. Spelar på fantasin, magin och en högre upplevelse. Det är en minst sagt ironisk twist på karaktären Nick Dunnes raggningsreplik ”I’m the guy who’s gonna take you away from all this awesomeness” i filmen Gone Girl som precis haft premiär på biograferna. Ironisk eftersom han menar tvärtom, att det kommer vara mer awesome med honom, men också för att den uppraggade senare faktiskt försvinner och misstankarna faller på Nick själv. En av de stora behållningarna med filmen är att vi får följa ett äktenskap och titta på det ur många perspektiv, både närgånget och på avstånd. Låt inte den tillspetsade handlingen hindra dig från att åtnjuta en skön samtidsbetraktelse över äktenskapets komposition, narrativ och strukturer. Några exempel är bekräftandet av relationen, presenter, uttrycken, osäkerheten och sökandet efter det unika. Eller som Amy Dunne säger ”Vi har varandra, allt annat är bakgrundsbrus”. Om du sett filmen, eller om du inte bryr dig om spoilers, rekommenderar jag den här trettiominutersintervjun där skådespelaren Rosamund Pike som spelar Amy Dunne pratar om …

Somrig bokhylla

Boktips för sommarläsning

Sommaren bjuder ofta på möjlighet att läsa böcker för många. Här tipsar några av Relationsinstitutets skribenter från det gångna året om böcker som de läst och rekommenderar till andra. En boklista som passar bra både i värme och i regn.  Ethan of Athos av Lois McMaster Bujold Julia har haft flera intressanta samtal det senaste året. Exempelvis har hon pratat med Gunilla Gerland om att skapa nya ord och med Malin Holgersson om makt och begär. Som sommarläsning tipsar Julia om en science fictionbok, Ethan of Athos. Doktor Ethan Urquhart, ledande biolog, bor på planeten Athos och jobbar som det allra heligaste du kan vara: bebisodlare. Athos populeras nämligen bara av män och alla bebisar odlas i vitrin. Efter barnet fötts kan fadern ifråga givetvis odla sitt stolta faders-skägg. Men grundmaterialet har börjat degenerera och när en last med nybeställda äggceller visar sig innehålla något oväntat behöver Ethan ge sig ut i universum och rädda Athos framtid från undergången. Udda bok i en lång radda med böcker, men kan läsas fristående. Den räcker kanske inte …

Inåtspiral och markering för lång text

Med förgänglighet som motto

I en artikel på Relationsinstitutet skrev Marina Widén tidigare i år om hur en felsägning vid ett bröllop ändrade allt. Ett enda litet ord, “tills livet skiljer oss åt,” och hela den oärlighet som byggts in i frasen var som bortblåst. Precis som Widén skriver är det ärligare att anta att livet skiljer människor åt. Samtidigt är det svårt att kritisera romantikens självbedrägerier utifrån en sådan position. Romantisk tvåsamhet bygger i grunden på en undergångsfilosofi och bejakandet av den bejakar på samma gång den romantiska kärlekens destruktiva sidor. ”Visst kan det vara vackert och romantiskt att tänka sig att du ska leva med någon tills döden skiljer er åt,” skriver Widén. ”Men ärligt talat: är det inte mer romantiskt att bara vara ärliga från början?” Den romantiska tvåsamheten av idag är ofta seriell – folk hinner helt enkelt med flera sanna kärlekar i livet. Därför är det förstås, som Widén skriver, ärligare att anta att livet snarare än döden är den kraft som kommer skilja de nygifta åt. Ingenting är permanent, även om det kan …

Bebisikon som sträcker sig efter en växt

Summering av Tema: Barn

En månad går snabbt, kanske särskilt snabbt när den passerar med barnen i centrum. Hur barn och tid hänger ihop ska vi kika lite närmare på nedan. Efter en månad med Tema: Barn har vi nöjt noterat att vi haft fler publicerade texter än förut, dessutom med fler läsare. Utöver det har vi också satsat på att publicera minst en intressant länk om dagen på vår Facebooksida. Mest lästa texter under månaden har varit samtalet med forskaren Tove Lundberg om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD, som publicerades under namnet ”Vad blev det?”. Samtalet var så intressant och långt att det även gav upphov till en lika intressant ”Vad blev det? Del 2/2”. Därefter var Marie Hållanders text om diktsamlingen Barnen av Tove Mörkberg mest populär. Maries mycket läsvärda text heter ”Som om de vore en, ett och inte flera. Som om de vore annorlunda än vuxna”. Andra ämnen vi har berört är frågan huruvida barn är gulliga, vad en fredsprinsessa har för husdjur, på vilket sätt barn används i skräckfilmer samt …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 1/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna första del diskuteras begrepp, statistik samt vad som händer när det föds ett barn med icke-typisk könsutveckling. Du är psykolog, har studerat sexologi på masternivå och är nu doktorand i ett projekt om barn med icke-typisk könsutveckling. Vad är det som är icke-typiskt? När man har en könsutveckling som inte är typisk, så är det något med könsorganen eller funktioner kopplat till kön som utvecklas åt ett annat håll än det vanligaste. Det berör fyra aspekter av kroppen: yttre genitalier, könskörtlar (testiklar och äggstockar), hormoner, samt kromosomer. Så det är någon eller några av de här fyra delarna som utvecklas icke-typiskt. Men det är alltid lite jobbigt att prata om vad jag håller på med eftersom …

Ett stiliserat äpple genomskuret med kärnhuset som en stjärna, äpplet består också av stjärnhimmel

Att skapa nya ord

Gunilla Gerland var med och införlivade ordet stjärnfamilj i svenska språket 2008 och har nyligen börjat driva användandet av föräldra, alltså ordet förälder omgjort till verb, som ett bättre alternativ till fostra eller uppfostra. Relationsinstitutets Julia Johansson och Gunilla Gerland samtalar här om att skapa nya ord. Vad är tanken med stjärnfamilj och hur gick det till? Så här var det. Ingrid Engarås och jag känner varandra och råkar båda vara medlemmar i FOFF (Forum för feministiskt föräldraskap). I en diskussion på mejlinglistan kläckte Ingrid ur sig ordet stjärnfamilj som en reaktion på ordet kärnfamilj, men ordet hade då ingen definition. När vi sökte på det senare hade det använts av andra vid enstaka tillfällen på nätet men i andra betydelser än det har idag. Jag tyckte att det var ett toppenbegrepp och vi enades om att definiera det inkluderande. Alla sorters familjer ingår, så som till exempel barnlösa och fosterfamiljer som ofta annars lämnas helt utanför. Och faktiskt också kärnfamiljer. Stina Holmberg, som då var ordförande i Femmis, en förening som jag startade, sa …