Alla inlägg taggade med: barn

Samtal: Relationsinstitutet möter Maja Lundgren

Det finns få författare som kan mäta sig med Maja Lundgren när det gäller att skildra relationer i sin fulla prakt av fint och fult; insinuant och dansant. Detta ville Relationsinstitutet fördjupa sig i och bjöd in Maja Lundgren till samtal på Malmöfestivalen. Samtalet utspelade sig på Stadsteatern den 13 augusti 2018. I svallvågorna av #metoo skrev journalisten Ulrika Knutson på tal om Maja Lundgrens roman Myggor och tigrar: “2007 var Maja Lundgren sin egen Me, utan Too. Ingen anslöt, faktiskt inte någon. Däremot var det flera som kallade författaren för sinnessjuk. Jag undrar hur många som skulle säga det idag? Kanske skulle de tycka att hon var för snäll.” I samtalet med Maja Lundgren diskuteras förutom avklädningen av Kultur-Sverige i “Myggor och tigrar” diskuteras “Pompejis” Dionysiska verksamheter, psykiska sammanbrott i “Mäktig tussilago”, samt blyghet i “Sprickan i ögat”. Dessutom diskuteras hennes nya roman “Den skenande planeten”, en skruvad framtidsberättelse som kommer ut i augusti. Samtalspartner är Simon Ceder, en av Relationsinstitutets grundare.  

Fyra glada på scen

Cirkel: Den befriade familjen av Josefin Olevik

Den 23:e november anordnade vi cirkel på Inkonst med utgångspunkt i reportageboken ”Den befriade familjen” av Josefin Olevik. I panelen satt författaren Josefin Olevik, sociologen Catrine Andersson samt författaren Bobbi A. Sand. Ibland blir inte livet som vi tänkt oss. När dejtandet efter den perfekta familjefadern inte faller ut som förväntat skaffar ett antal personer idag barn på egen hand, eller åtminstone utanför en romantisk tvåsam familjebildning. I denna bok berättar journalisten Josefin Olevik med utgångspunkt i sina egna erfarenheter om barnlängtan, om anonym befruktning, om dem som befruktar anonymt och om sitt eget barns undran. Diskussionen rörde bland annat olika familjebildningar och vilka normer som dessa kan stöta på i sin vilja att organisera sina nära relationer. Här är ljudinspelningen från kvällen. Scenkonstkollektivet PotatoPotato inledde kvällen med ett dj-performance, samtalet börjar från 14:12 in i inspelningen. Deltagare i bokcirkeln förutom publiken Josefin Olevik, författaren till kvällens bok är journalist och har skrivit ett flertal böcker om kultur, friluftsliv och relationer. Josefin har bland annat skrivit en bok om hur det är att vara singelkvinna i …

Sammanlänkade organiska trådar

Vad är mänskliga relationer?

Hur kan vi förstå relationer och vad har de för påverkan på oss? Max Thaning tittar på hur vi kan definiera mänskliga relationer och tänker vidare om individer, socialisering och språkets betydelse för hur vi förstår relationer. Relationer är så mycket mer än bara en interaktion eller ett utbyte, det är vårt sätt att förstå omvärlden och därigenom oss själva. Först och främst: Det finns ingen människa som inte har en relation. Alla människor har blivit födda och har, i någon mening, biologiska föräldrar (t.ex. burits i en livmoder). Det är en form av relation. Relationer är alltså en del av att vara människa. Men vad är då en mänsklig relation? Enkelt uttryckt så är det ett utbyte mellan två eller flera individer. Och när det gäller barnet är detta utbyte centralt. Om utbytet enbart gäller att ha blivit född så kommer barnet att dö eftersom det behöver bli omhändertaget. Och blir barnet omhändertaget (med andra ord, överlever) så uppstår en mer eller mindre varaktig relation till omgivningen, ett utbyte. En relation innebär alltså att …

Köttets härlighet

Under det senaste århundradet har flera statliga utredningar diskuterat frågan om förbudet mot frivilligt sex med syskon, barn eller barnbarn. Samtidigt som resonemangen har svängt kraftigt mellan årtiondena kan vi också urskilja en tydlig riktning i själva lagstiftningen. Incest som vid 1900-talets början ansågs vara ett brott mot god borgerlig sed har övergått till att huvudsakligen vara en fråga om arvsbiologi. Låt oss placera in nitton- och tjugohundratalets Sverige på en längre tidslinje för att se var vi egentligen har hamnat. Vad säger incestlagstiftningen om vår egen kroppskänsla? I regeringens proposition 1983/84:105 tar Palmeregeringen ställning till de lagförslag som sexualbrottskommittén formulerat. Ett av förslagen var ett slopande av lagen som förbjuder (frivilligt) sex med helsyskon eller med avkomling (barn, barnbarn osv.). Enligt regeringen anses en avkriminalisering av incest ”sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring.” Propositionen uttrycker inte i klarspråk vilket argument som är det viktigaste för att behålla lagen, men den etiska komponenten får nästan all uppmärksamhet. Och en del av den etiska …

Totempedofilen och de ambivalenta begären

Incest ses idag som ett övergrepp som på det värsta tänkbara sätt kränker ett barns tillit och beroende av närstående vuxna och det ses också i första hand som ett manligt brott. Att vi hatar sexuella övergrepp mot barn inom familjen kan därmed inte separeras från samhällets syn på manlighet och på fäder. Men är verkligen hatet mot sexuella övergrepp ett uttryck för direkt och ärlig solidaritet med de drabbade barnen, eller speglar det kanske snarare ofta komplicerade psykologiska processer där vi vuxna själva är huvudpersonerna i dramat? Låt oss se närmare på vad frågan om incest kan säga oss om den moderna sexualiteten. När historikern Rachel Devlin jämför rättsliga och psykoanalytiska källor i USA mellan 1941 och 1965 finns där en slitning mellan två olika attityder. Rätten kunde fästa väldigt stor tilltro till döttrars berättelser och vittnesmål och hade inga problem med att döma fäder till fängelse för övergrepp. Däremot strävade den psykoanalytiska teorin åt ett annat håll och socialarbetare som fått inspiration därifrån uppmuntrade inte till anmälan av övergrepp, även om de visste …

En modern sexualmoral

Sexuell frigörelse har varit en viktig del i omvandlingen av romantiska relationer och familjebildande under 1900-talet. Tankar om rätten till sin egen kropp och rätten att uttrycka sina egna begär har varit betydande inslag i den process som har lett fram till dagens föreställningar och levnadssätt. Men den moderna utvecklingen har inte följt en helt enkel väg och den kroppsliga integriteten är inte en alls lika självklar del av utvecklingen som många vill tro. Snarare tycks det som att Freud har en poäng i att vi vacklar i en ambivalent rörelse mellan begär och ånger, njutning och hat. Och någonstans där i våra visioner om sexuell och politisk frihet skymtar en besvärlig relation till övergrepp.  När den svenska lagen reviderades helt 1734 ledde inte detta till några stora nyheter. Den nya lagen satte istället huvudsakligen ord på den rättspraxis som hade växt fram under perioden innan. Samlag mellan en vuxen man och en minderårig flicka betraktades därför av lagen som våldtäkt, oavsett om flickan hade gjort motstånd eller inte. Ett barn kunde inte förväntas agera …

Paragraftecken med atomliknande omloppsbanor

Normkritisk storstädning i familjejuridiken

Ingen familj är den andra lik. De varierar i storlek, sammansättning och livslängd. Bläddrar man i lagböckerna framträder dock en snävare bild av vad som är en familj. I ett mångbottnat samtal pratar Daniel Andersson på Relationsinstitutet med Erik Mägi på Göteborgs Rättighetscenter om familjerätt, normkritik och förhoppningar om en mer nyanserad framtid.

Bebisikon som sträcker sig efter en växt

Summering av Tema: Barn

En månad går snabbt, kanske särskilt snabbt när den passerar med barnen i centrum. Hur barn och tid hänger ihop ska vi kika lite närmare på nedan. Efter en månad med Tema: Barn har vi nöjt noterat att vi haft fler publicerade texter än förut, dessutom med fler läsare. Utöver det har vi också satsat på att publicera minst en intressant länk om dagen på vår Facebooksida. Mest lästa texter under månaden har varit samtalet med forskaren Tove Lundberg om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD, som publicerades under namnet ”Vad blev det?”. Samtalet var så intressant och långt att det även gav upphov till en lika intressant ”Vad blev det? Del 2/2”. Därefter var Marie Hållanders text om diktsamlingen Barnen av Tove Mörkberg mest populär. Maries mycket läsvärda text heter ”Som om de vore en, ett och inte flera. Som om de vore annorlunda än vuxna”. Andra ämnen vi har berört är frågan huruvida barn är gulliga, vad en fredsprinsessa har för husdjur, på vilket sätt barn används i skräckfilmer samt …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 2/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna andra del diskuteras sjukvårdens bemötande, kirurgiska ingrepp och framtiden för en tredje könskategori. Första delen finner du här. Vad handlar din forskning om mer specifikt? Väldigt mycket psykologisk forskning har varit fokuserad på flickor med kongenital binjurebarkshyperplasi (CAH) och den har varit upptagen med att försöka bevisa att kön är biologiskt. Eftersom dessa flickor har en högre nivå av testosteron än andra flickor har man försökt visa att de här flickorna i större grad än andra flickor väljer pojkleksaker eller könsneutrala leksaker. Därför har vi i min forskargrupp istället varit intresserade av att lyssna på unga personer med icke-typisk könsutveckling och föräldrar till barn med icke-typisk könsutveckling för att se hur vården kan förbättras. Samt att ta …

Växter i provrör på rad samt markering om att texten är lång

Vad blev det? Del 1/2

Första frågan föräldrar får när deras barn har fötts är oftast ”Vad blev det?”. Dock finns det inte alltid ett säkert svar på den frågan. Vad händer då? Relationsinstitutets Simon Ceder har samtalat med forskaren Tove Lundberg för att reda ut frågor om barn med icke-typisk könsutveckling, även kallat intersex eller DSD. Samtalet publiceras i två delar. I denna första del diskuteras begrepp, statistik samt vad som händer när det föds ett barn med icke-typisk könsutveckling. Du är psykolog, har studerat sexologi på masternivå och är nu doktorand i ett projekt om barn med icke-typisk könsutveckling. Vad är det som är icke-typiskt? När man har en könsutveckling som inte är typisk, så är det något med könsorganen eller funktioner kopplat till kön som utvecklas åt ett annat håll än det vanligaste. Det berör fyra aspekter av kroppen: yttre genitalier, könskörtlar (testiklar och äggstockar), hormoner, samt kromosomer. Så det är någon eller några av de här fyra delarna som utvecklas icke-typiskt. Men det är alltid lite jobbigt att prata om vad jag håller på med eftersom …