Gunilla Gerland var med och införlivade ordet stjärnfamilj i svenska språket 2008 och har nyligen börjat driva användandet av föräldra, alltså ordet förälder omgjort till verb, som ett bättre alternativ till fostra eller uppfostra. Relationsinstitutets Julia Johansson och Gunilla Gerland samtalar här om att skapa nya ord.
Vad är tanken med stjärnfamilj och hur gick det till?
Så här var det. Ingrid Engarås och jag känner varandra och råkar båda vara medlemmar i FOFF (Forum för feministiskt föräldraskap). I en diskussion på mejlinglistan kläckte Ingrid ur sig ordet stjärnfamilj som en reaktion på ordet kärnfamilj, men ordet hade då ingen definition. När vi sökte på det senare hade det använts av andra vid enstaka tillfällen på nätet men i andra betydelser än det har idag.
Jag tyckte att det var ett toppenbegrepp och vi enades om att definiera det inkluderande. Alla sorters familjer ingår, så som till exempel barnlösa och fosterfamiljer som ofta annars lämnas helt utanför. Och faktiskt också kärnfamiljer. Stina Holmberg, som då var ordförande i Femmis, en förening som jag startade, sa när jag nämnde begreppet för henne att när man delar ett kärnhus i ett äpple i på mitten så bildar det just en stjärna. Där föddes bilden som finns på stjärnfamiljsgruppen på Facebook.
Hur som helst, när Ingrid väl kläckt begreppet uppmanade jag henne och alla på FOFFs mejlinglista att börja använda begreppet regelbundet. Vi ville se hur lång tid det tog innan det slår igenom och dyker upp i till exempel media. Till saken hör att både Ingrid och jag har stora nätverk. Hur många andra som bidrog till att sprida begreppet vet jag faktiskt inte. Det tog två månader innan jag första gången hörde en politiker använda begreppet, det var Ylva Johansson från Socialdemokraterna.
Och ja, ordet har verkligen spritts och Ingrid har fått pris för ordet. Hon var mamma till ordet och jag mera en barnmorska som hjälpte till att förlösa det.
Blev det som du tänkte från början med det ordet?
Ja, men den vanligaste missuppfattningen är att det skulle stå i motsatsförhållande till kärnfamiljen. Tvärtom – det är tänkt att inkludera alla familjer! Eller ibland att det uppfattas som bara ett annat ord för HBTQ-familj, eller regnbågsfamilj. Det är det inte, eftersom stjärnfamilj kan vara så mycket mer, som till exempel att få barn med en kompis och en massa andra familjevarianter som inte inkluderas i begreppet regnbågsfamilj.
Det här med att göra ett verb av ordet förälder, hur kom du i kontakt med det?
Det slog mig första gången att det saknades när jag på 90-talet översatte en bok som heter Explosiva barn av psykologen Ross W Greene till svenska. Jag är författare men gör översättningar av facklitteratur ibland. Där stod det ju parent som verb på var och varannan sida och det kändes inte bra att tvingas översätta det med fostra och uppfostra. Särskilt som boken förespråkar ett mycket antiauktoritärt föräldrande. Sedan har det slagit mig om och om igen när föräldraskap diskuteras att det vore suveränt med ett neutralt ord för detta, som inte andas så mycket värderingar och auktoritet som som uppfostra gör. Inom psykologin har dessutom begreppet ”att mamma” sina barn funnits ganska länge, men det blir ju tokigt ur ett genusperspektiv. Och ja, to parent someone på engelska är helt enkelt så välfungerande.
Har du några andra tankar eller slutsatser om att skapa nya ord eller begrepp och sen driva en användning av dem?
Jag tror att man kan få ett ord att slå igenom om det finns en genuint behov av ordet och om man har ett tillräckligt stort nätverk inom de områden där ordet ska användas. Dessutom tror jag att det är större sannolikhet att lyckas om man hjälps åt många. Vissa ord kan vara provocerande, som hen till exempel, och då får man också vara en sådan person som klarar av att sticka ut och få kritik om man vill driva det. Sedan kan man säga att jag förändrat språket ytterligare en gång när jag hittade på namnet Femmis för föreningen jag startade. Det står för Frivilligt Ensamstående Mammor med Insemination/IVF. I vissa kretsar är nu ”Femmisbarn”, ”Femmisfamiljer” och ”Femmisar” begrepp som används flitigt för att beskriva ensamstående mammor som åker utomlands för att bilda familj.
Om man vill driva en fråga, så tror jag man har mycket att vinna på att ha ett bra nytt ord eller begrepp för det. Personligen är jag en sådan person som ofta drar igång nya saker, väcker opinion och frågor. Jag är lite besatt av att driva viktiga frågor eftersom jag vet att jag kan. För mig är det lätt att driva fram utveckling helt enkelt och på ett personligt plan får jag en egokick när jag lyckas. Och till sist: att förändra språket handlar också om att förändra samhället då språk och samhällsutveckling alltid har varit intimt förknippade. Däremot tror jag att många underskattar sin egen förmåga. Det går att förändra! Inte allt kanske, men en hel del.
Läs mer om Ingrid Engarås och stjärnfamiljen
och kolla in facebookgruppen Värna om Stjärnfamiljen.