Vad har karpen, året 1948 och drakar gemensamt? Jo, samtliga är viktiga element i firandet av barnens dag den femte maj i Japan. Förr firades pojkar den femte maj och flickor den tredje mars, men efter 1948 slogs firandet ihop till en generell barndag på det som tidigare var pojkarnas dag. På flickornas dag gav mödrarna ofta dockor till sina döttrar och idag kallas dagen vanligtvis för dockdagen. Pojkarna firades istället med att familjerna sätter upp vimplar i form av karpar, en tradition som behållits som symbol för barnens dag.
Enligt en kinesisk legend ska en karp som simmar uppför ett strömt vattendrag kunna förvandlas till en drake, vilket är grunden till karpens starka symbolvärde. Ett japanskt ordspråk som lyder ungefär ”Karp som simmar uppför vattenfall” betyder just att nå framgång i livet. På barnens dag den femte maj är en av de viktigaste traditionerna att hänga upp vimplar i form av karpar. Med hjälp av karpen som symbol kan barn tänkas som en potential, snarare än något ofärdigt eller okunnigt. Det vill säga barnet bestäms inte av vad det är nu, utan vad det kan bli i framtiden. Karpen är alltså symbol för framgång, mod och styrka, vilket är vad som tillönskas barnen.
Hayao Miyazaki har skrivit och regisserat drygt tjugo animerade långfilmer där några av de mest välkända är Min granne Totoro (1988), Det levande slottet (2004) och Spirited Away (2001). Den sistnämnda vann en Oscar för bästa animerade film. Hjältarna är ofta barn – oftast flickor – och de är såväl modiga som starka. För Miyazaki är det också just flickorna som är mest intressanta att porträttera som hjältar, eftersom deras hjältedåd är annorlunda än pojkarnas. Vanliga manliga hjältar ska övervinna en drake, döda en motståndare eller besegra en fiende. Men Miyazaki vill berätta andra historier: filmer om miljö, godhet, mod och att inte styras av rädsla.
Min favoritkaraktär bland Miyazakis persongalleri är Nausicaä från filmen Nausicaä från Vindarnas dal (1984). Som prinsessa kämpandes emot onda makter har hon alla förutsättningar för att bli en riktig krigarprinsessa, men istället är Nausicaä snarare en fredsprinsessa. När gigantiska giftmonster hotar inser Nausicaä att monstren egentligen bara är arga. Därför lugnar hon ner dem istället för att bekämpa dem med våld då våld ändå bara hade gjort dem ännu argare. Och när Nausicaä för första gången möter rävekorren Teto är den rädd och springer oroligt runt. Nausicaä upprepar ”Det finns inget att vara rädd för”, men Teto biter henne ändå i fingret så det börjar blöda. Istället för att själv bli rädd eller arg behåller Nausicaä sitt lugn och konstaterar ”Se där, inget att vara rädd för. Eller hur?”. Efter ett kort tag överförs lugnet till Teto som sänker öronen och börjar slicka såret han orsakat. ”Du var bara lite rädd. Han är perfekt, får jag behålla honom?” Därefter är de två oskiljaktiga.
Det finns en traditionell syn att en hjälte ska sätta hårt mot hårt och att hen ska inbringa fruktan i sin motståndare. Nausicaä visar att genom att minska våldet, ilskan eller rädslan i sig själv går det också att minska det i världen. Det är inte långsökt att tänka på Mahatma Gandhis antivåldsprincip kopplat till Nausicaä. Namnet kommer från den grekiska prinsessan Nausikaa som i en episod i Odysséen hjälper den skeppsbrutne Odysseus. Genom Nausicaä och andra hjältinnor arbetar Miyasaki för att formulera alternativa hjältehistorier än de våldsamma.
På detta sätt kan vi också tänka annorlunda kring karpens kamp genom strömmen och vilken framgång som tillönskas barnen. Det behöver inte handla om att bli en skräckinjagande drake för att övervinna en fiende. Snarare handlar det om att stå upp för det goda, vilket i sig kräver mod och styrka. Framgången behöver inte vara att eliminera fiender, utan att sprida harmoni genom sina handlingar. Ett vanligt tema i Miyasakis filmer är miljöförstöring och de konsekvenser dessa får. Om det är något som dagens barn och framtidens vuxna kommer att behöva, är det att på ett modigt sätt föra kampen för harmoni mellan människa och natur eller mellan människa och människa. Inte bara gällande stora frågor som mellanstatliga krig eller globala miljöfrågor, utan även i vardagen. Som i Nausicaäs fall: harmoni mellan människa och rävekorre.
Filmer som nämns i texten
Nausicaä från Vindarnas dal (1984)
Min granne Totoro (1988)
Spirited Away (2001)
Det levande slottet (2004)